Anledningen till att jag fruktade för onda höfter var att jag gick omkull som Bambi på hal is på väg till jobbet. Egentligen är det inte halt för fem öre men i en del bilspår... Knallade på i min egen lilla värld med en ljudbok iöronen och vips.... Sen blev jag rädd och smög resten av vägen.... och det brukar sluta med höftonda. Men idag var all värk borta och det var bara att knalla iväg igen, undvek dock parkeringen där jag föll igår 
. Hem däremot var ryggan full av litteratus och då tog jag bussen (lite lat måste man få vara).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar