Stanna upp ett tag – och titta -
Vet du säkert vad du ser?
Ta´det lugnt – du kan ju hitta
något i en blick som ber.
Rör mig, se mig – låt mig skratta
med dig – inte åt – jag är ju här!
Hör mig – le – du kan väl fatta
att en udda står dig när?
Udda barn är också ungar
äter, kissar, skräms av gräl.
Fast vi dreglar, ramlar, gungar -
har vi udda barn en själ!
Bibi Langer 1972
7 kommentarer:
En gång i tiden städade jag på lasarettet. Då fick jag även åka till särskolan och städa ibland. Åh vad dessa barn var härliga. Alltid lika glada.
Min mamma jobbade i köket på dagcenter för vuxna. Där fanns det även många härliga personer. Några av dom var med på hennes begravning. Arbetskamraterna frågade om dom utvecklingsstörda fick vara med eftersom dom ville det själva. Min pappa kunde inte neka dom till det utan alla som ville fick vara med.
Hej! Jag själv har varit mobbad och undanskuffad i skolan och har Aspergers Syndrom och fick en Stroke förra året så jag vet vad du menar i ditt inlägg. Ha en fin dag nu !
Den var vacker!
Ja jag var ju ett udda barn,
p.g.a mitt medfödda hjärtfel,
alltid puttad undan i en hörna,
men bara av de vuxna
aldrig af andra barn!
Så sant så, bra text! =)
Nu finns mitt kort ute! =)
Kram Elenor
Underbart! Så sant ... :-)
vad fin, så är det ju
Jag jobbar ju med gamla och känner att man faktiskt kan föra över orden från barn till just gamla.
Se mig, hör mig, ....
Skicka en kommentar