på vikariatet. Suck! Men sånt är livet.
Arbetskamraterna hade hört talas om mina amaryllisar så jag fick en ny.
Den ska inte stå i fönstret!!!
Den enda knoppen som gick att ta vara på har börjat slå ut... Den blir nog fin. Och tänk vad fin den hade blivit om den hade fått varit hel och tillsammans med sin halshuggne vän!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar