lördag 4 oktober 2008

dagens dikt

En bild på min mormors ros från sommaren. Doftade underbart.... Men nu finns det inte ett löv kvar på björkarna, lärkträdet har fällt sina barr, rosen sina kronblad. SMHI’s prognos har slagit in, det har snöat...
En liten höstdikt (som jag inte vet vem som är upphovsman);
Vindarna tjuta, stormarna gny
regnet piskar och fåglarna fly
molnen far över svartan sky.
Mörk står hösten, dyster och kall.
Guldgula löven dansar i ring
kastas av vinden och stormar omkring
Hösten är kommen blåsig och kall
sopar bort sommarens färgring all.

Inga kommentarer: