När vi vaknade på fredagsmorgonen sken solen.
Vi tog oss från Uggen till Ramundberget
Där växte en Tomta upp, mitt i Puckelpisten.
3 km senare började vandringen mot Klinken.
Vilken av våra älvar är detta???
Ibland funderar man om inte vägen är lite lång.... och smal....
Klinken!
Tycker egentligen inte om den här bron, eller hängbroar överhuvudtaget....
Men kantarellerna är på andra sidan... så....
Att bygga en lada av krokiga fjällbjörkar är en konst!
Jag just de!!!! Ljusnan heter denna stora älv!
En bit upp efter leden kommer man till denna park.
Den är helt naturlig!
Och plötsligt händer det!!!
Ge mig ett S!!!
Smile!
Har du sett Herr Kantarell uti ene backen???
En av Tomtebobarna.
Fortsättning följer!
6 kommentarer:
Mysig helg du haft och superfina bilder ....som vanligt =)
Där är vackert där du har varit...Det är alltid viktigt att ha tungan rätt i mun!♥ Kram ..
Ja, vad gör man inte för kantarellerna, hängbroar eller inte!
Men du, vilken plats att växa upp på, uttrycket "mitt i pisten" har väl aldrig varit mer passande...
Jag blir allt lite avis på hur du har det på dina helger.
Inte alla som kan säga att man är född i puckelpisten ;) Hi hi
Underbara bilder. Jag njöt av dom... Kramar
Vilka underbara bilder och häftiga träd med diverse utsmyckningar! =)
Kram Elenor
Skicka en kommentar