tisdag 20 mars 2012

Noll Koll

Jag blir så nostalgisk att tårarna nästan rinner. Jag kan höra ljudet, jag kan känna lukten, jag kan känna vibrationerna.... Hur många gånger har jag inte åkt med pappa??? Hur många gånger har jag varit ankare efter vesslan till Helags??? Jag skulle verkligen velat vara i Ljungdalen nu!

De ska väl kallas för vårtecken.... Men inte vet jag..... Och nog blir väl mången pendlare ledsen när våren kommer alldeles för tidigt!

Visst kan de vara skönt att vara ensam ibland. Men... ofrivillig ensamhet i snöstorm.... Ja vet inte ja.....

Visst kan is vara häftigt!!!!!  Eller varför inte lite bilder på Ljusnan tagna i Långå.

1 kommentar:

frunatmaken sa...

Visst långtar man hem den här tiden på året, extra mycket.